2021 – Dags för en uppdatering

Tiden går, och fort går det också. Snart är vi inne i mars månad, men som jag skrev sist så tar andra sociala medier över och det blir inte mycket bloggande. Ändå känner jag att något måste jag skriva, för att kunna gå tillbaka och läsa i framtiden.

I december firade Valter sin första jul. Det var tänkt att den skulle firas lite annorlunda än vad den gjorde, men det blev ändå så bra och jag hoppas att coronaläget är bra nästa jul så vi kan fira med fler nära och kära. Det var också första julen utan mormor, och första julen utan Nova. De var så saknade ❤

Före jul fick övervåningen sig en renovering också. Hallen, gästrummet och lilla rummet fick nytt golv. I gästrummet målades taket och balkongdörren och det sattes upp nya tapeter. Det blev så fint! Pappa har förstås gjort alltihopa, förutom att lägga golvet i lilla rummet. När det blir varmare ute så ska fönstret i lilla rummet också målas, och så småningom kommer vi att byta ut dörrarna.

I övrigt har vi hunnit byta bort Mercabussen (som jag nog förmodligen inte ens skrivit något om att vi köpte förra året) mot en Skoda Superb. Kommer sakna mercan men i och med att vi bara har två hundar nu känner vi att vi inte behöver en så stor bil för tillfället – vi kommer dock definitivt att införskaffa oss en i framtiden igen!

Christoffer kommer att byta jobb i mars/april nån gång. Han blir kvar inom samma företag men på ett annat ställe och en annan skiftgång. Själv så ska jag börja jobba i augusti när Valter börjar på förskolan, är tanken. Tiden går så himla fort, det är bara ett halvår kvar.. Stoppa tiden!

Tiden går 💬

Ja, tiden går och här skrivs inte mycket. Dels för att skärmen på min dator är halvt trasig, men också för att andra sociala medier tar upp tiden. Jag använder min hemsida för mig själv, för jag har alltid älskat att fota och att skriva. Nu har instagram tagit över ”dagboksskrivandet” och bloggen får stå till sidan.

Jag vet att mormor alltid läste min blogg. Hon brukade säga ibland att nu har du inte skrivit något på länge. Jag känner lite att, nu läser ju ingen min blogg längre för att mormor inte gör det. Jag tänker på henne så ofta, undrar vad hon hade sagt om Valter. Jag hade gjort vad som helst för att de skulle ha hunnit träffats. Mormors hus låg på kvarteret snett mittemot vårat och jag tänker så ofta på hur mycket tid jag och Valter hade kunnat tillbringa där. Jag saknar henne så mycket.

Det har nu gått tre månader sedan Nova lämnade oss. Det har gått så himla fort samtidigt som det inte har det. Det är en så konstig känsla. Flocken är inte hel, hon fattas oss. Axa letar fortfarande efter henne ibland när vi ska gå ut och gå.

Det har varit så otroligt mycket sorg denna sommar, samtidigt som Valter har bringat oss så mycket glädje. Livet alltså. Tänk om vi inte hade haft Valter, då hade sommaren varit en enda stor sorg. Det hade hela året varit.

I början på oktober hade vi Valters dop. Allt blev så bra och Valter var så snäll och på så bra humör. Det var så kul att få upp Christoffers familj och att alla de fick träffa Valter. I dessa tider har det där varit svårt, dels både då Gällivare varit väldigt corona-drabbat men också för att en del av Christoffers familj varit sjuka. Men till dopet var vi alla friska, situationen var lugnare och det var så kul att kunna träffas. Jag och Christoffer har varit tillsammans i 12 år men våra familjer har aldrig träffats sådär, alla tillsammans. Det var så roligt!

Nu ser jag så mycket fram emot julen – jag älskar julen! Men det är förstås med både glädje och sorg jag ser fram emot den. Detta blir första julen med Valter, men det blir också första julen utan mormor och Nova. Det är så tungt att för första gången uppleva alla årstider och alla högtider utan någon som alltid funnits där.

VÅR ÄNGEL HAR FÅTT VINGAR 🤍

🕯 NOVA 2005.03.22-2020.08.04 🕯

Igår kom dagen jag fasat för så länge, då det var dags att låta Nova få somna in. Hon har funnits i mitt liv sedan jag var 13 år gammal och det finns så mycket jag vill skriva men jag känner mig så tom. Tack för allt och sov gott, fantastiska älskade hund ❤️ Nu får du springa så mycket agility du vill utan en enda krämpa i kroppen, och jag vet att du får vara så lycklig nu. Jag kommer att sakna dig så länge jag lever 💔

Midsommar 2020

Årets midsommar blev annorlunda, på alla sätt och vis. I tisdags var jag till läkaren och fick veta att det skulle bli igångsättning 24/6, alltså dagen före BF. Vi brukar ju fira midsommar i stugan i Kardis, men i år skulle vi inte kunna göra det med tanke på att BF var så nära. Vi har hållt oss borta från folk så mycket som möjligt, för att hålla oss friska inför förlossningen. Vi bestämde att vi skulle grilla med min bror och hans tjej på midsommarafton.

Vaknade upp vid kl 04 på midsommarafton med värkar. Skickade iväg Christoffer på jobbet och sa att jag hör av mig om han måste komma hem. Ringde till förlossningen vid kl 10 som sa att jag skulle ta värktabletter och en dusch. Ringde Christoffer igen och frågade om han kunde göra klart det han skulle och sedan komma hem, då det var hans sista dag innan semestern. Sedan ringde jag honom vid 12.30 och sa att han skulle duscha och bege sig hemåt. Han var ganska stressad hemma och ringde till förlossningen som sa att vi skulle åka in för en kontroll. Vi åkte in vid 14-tiden och jag var bara öppen 2-3 cm så hade det inte varit för mitt höga blodtryck så hade vi fått åka hem igen. Kändes skönt att få stanna kvar! Vi fick ett vilorum och jag fick i mig lite middag. Vet inte vad klockan var när vi flyttades över till ett förlossningsrum men det var strax därefter.

Klockan 23.50 den 19 juni på midsommarafton föddes vår son. Han vägde 3165 gram och var 50 cm lång. I början av graviditeten var jag helt säker på att det var en pojke och Christoffer också, men när de inte kunde se nått på rutinultraljudet så blev jag osäker, speciellt när de sa ”Det är jättesvårt att se, men det skulle kunna vara en tjej”. Vår barnmorska sa även att hon som gjorde RUL brukar vara jättesäker på sin sak, så vi har gått ovetandes sedan dess. Christoffer har däremot varit ganska säker på sin sak, även om han inte sagt det när någon frågat vad han tror att det är.

Idag är alltså dagen han var beräknad och imorgon har han funnits hos oss i en vecka. Hundarna tog det jättebra och är fantastiskt snälla. Så roligt att se. Lyra är som en stolt storasyster och är alltid nära honom.

Vi har haft två namn (totalt tre pojknamn som vi valt mellan) som vi bestämt att han kommer ha, vi skulle bara bestämma oss för vilket som skulle bli tilltalsnamnet. Anton, efter min morfar då det var hans mellannamn, och Valter efter Christoffers gammelfarfar.

Nu har vi bestämt oss för att kalla honom för Valter. Anton Valter Peltonen ❤

Här och nu

Några bilder från senaste månaderna, vecka 26 och 28 ska dock byta plats tror jag…

Har tänkt flera gånger att jag måste skriva något här, men tiden går så fort. Det har varken kommit en sammanfattning av förra året eller några mål för i år. Det får nog helt enkelt vara. Det är ett annorlunda år i år och bara att acceptera. Om det blir några tävlingar för oss över huvudtaget får tiden utvisa.

Igår gick vi in i graviditetsvecka 39 och det är nu bara 13 dagar kvar till BF. Jag mådde dåligt och spydde fram till vecka 24 ungefär, i övrigt har jag mått bra måste jag väl ändå säga. I vecka 34 var vi på ett vanligt besök hos barnmorskan som slutade med att jag blev inlagd på förlossningen med misstänkt havandeskapsförgiftning. Det visade sig bara handla om högt blodtryck för min del, men jag fick ligga inne i fem dagar innan de lyckades stabilisera blodtrycket med hjälp av relativt hög dos medicin som jag sedan dess äter. Jag är även sjukskriven sen dess och går på regelbundna kontroller för att mäta blodtrycket och lämna prover.

I och med medicinerna kommer jag sättas igång i vecka 40, och på tisdag ska jag till läkaren och antar att jag kanske får ett datum då. Vi får se! Hur som helst är det inte mycket tid kvar nu innan vi blir en till i familjen. Det blir spännande att se vad det är för någon som gömmer sig där inne! Barnmorskan är övertygad om en stor bebis som mycket väl kan väga 4,3 kg i vecka 40, medan tillväxtultraljuden säger att bebisen är mindre än genomsnittet och förmodligen kommer väga över 3 kg men mindre än 3,5 kg i vecka 40.

Igår möttes vi av sorgliga besked då min mormor gått bort. Hon blev inlagd i tisdags efter att under flera veckors tid haft vandrande värk i ryggen och på sista tiden ville hon varken äta eller dricka. I dessa tider känns det extra svårt att acceptera och förstå, då vi inte kan träffas allihopa och sörja tillsammans. Det tråkigaste av allt är att detta hände så nära inpå förlossningen, att hon aldrig får träffa det här barnet eller fick bli gammelmormor. Det gör ont att tänka på. Glad är jag dock över att vi fick en fin morsdag tillsammans där vi alla (utom min morbror som bor i Stockholm) träffades utomhus hos mormor och fikade tillsammans. Innan dess hade jag inte träffat henne sedan i mars pga omständigheterna. Det blev ett fint sista möte och nu är hon äntligen hos morfar igen efter 5,5 år ifrån varandra. Skönt för henne men tufft för oss som blir kvar.

Nytt år – 2020

Nu har det gått ett par månader sen sist och här ekar det tomt. Den främsta anledningen är att jag helst bloggar från datorn och halva skärmen är trasig så jag använder den knappt numera. Den ska väl förhoppningsvis lagas och då kanske jag blir lite mer motiverad att skriva några rader här igen. Men så är det ju inga tävlingar alls nu heller vilket också medför att vi tar det lugnt i träningen och kanske inte har så mycket att uppdatera om. Det kommer att komma ett inlägg med mål för 2020 (och även en sammanfattning på 2019) men inte riktigt ännu. Först kommer en liten sammanfattning på vad som hänt sedan sist.

I november fyllde Axa och Nimbus 3 år! Självklart blev det kalas.

Den 2 december flyttade vi in i huset och här stormtrivs både vi och hundarna. Min pappa har renoverat vårt sovrum och det lilla sovrummet på nedervåningen så för tillfället är vi klara – förutom att jag vill göra om garderobsväggen i vårt sovrum till en spegelvägg. Till sommaren ska vi sätta staket runt gården och i framtiden vill vi renovera toaletterna, övervåningen, inreda den delen av övervåningen som är oinredd samt att Christoffer vill höja taket på garaget.

Lägenheten har jag och mamma städat i omgångar för att slippa göra allt på en gång. Den tredje gången vi var där så hjälpte Christoffer också till och då blev vi klara med allt. Kändes så skönt sedan när vi kunde lämna ifrån oss nycklarna att då var det kapitlet avslutat!

Sovrummet före (mäklarens bild)

Sovrummet efter

Lilla sovrummet före (mäklarens bild)

Lilla sovrummet efter

Vi har firat första julen i huset vilket var vårt mål. Det var jättemysigt och blev så bra! Sedan har hundarna varit på fotografering på mitt jobb och jag har framkallat några bilder på dom. För drygt två veckor sedan fyllde Lyra 6 år. Det är helt orimligt att hon redan har blivit sex år!!

Sedan kan vi ju avslöja den största nyheten som händer i år och det är att vi i juni välkomnar en ny familjemedlem – denna gången i form av en liten tvåbent!

Nytt kapitel 📝

Vi har köpt hus! 🏡 Äntligen var det våran tur! Vi har velat köpa hus i flera år men bara tittat lite försiktigare tidigare fram tills nu under hösten. Vi tittade på en gård utanför samhället i vintras som Christoffer gärna hade köpt men jag sa nej, då det var mycket att göra. På fem veckor har vi nu kollat på sju hus, budat på två varav ett vi förlorade på och detta vann vi nu. Känns fantastiskt roligt! Preliminär inflytt om sex veckor – kan bli tidigare eller senare beroende på när någon kan ta över vår lägenhet då vi enligt papper måste ha den till sista januari om ingen vill flytta in tidigare. Vi håller såklart tummarna!

Här på bloggen är det tyst och har varit länge. Helt enkelt så händer inte så mycket, och andra sociala medier – främst instagram – har tagit över för mig. Känner inte samma behov av att uttrycka mig här på bloggen, men tycker det är tråkigt att det har blivit så då jag bara skriver för min egen skull då jag tycker det är så roligt att gå tillbaka till och kunna läsa. Förhoppningsvis hittar jag tillbaka!

Innan året är slut väntar förhoppningsvis doftprov (om jag hittar motivationen) och debut för Axa i NW2. Rallyn får nog vänta till nästa år, jag har inte bråttom känner jag, även om SM såklart hade varit fantastiskt roligt att få kvala till så får vi nog sikta på det ett annat år skulle jag tro!

Long time no see

Den 29 juli gick jag och Christoffer på semester. På fredagen den veckan åkte vi till Kalix för agilitytävlingar. Christoffer tävlade hoppklass 1 med Lyra på lördagen och jag körde agilityklass 2. Det var dags för Axas debut i hoppklass också! Hon blev först inmätt i large som 18 månaders men nu slutmätt i XL. Jag trodde att jag skulle bli besviken om Axa blev XL men det sporrade mig snarare! Debuten med henne var så himla roligt!! Axa är inte alls så pass grundtränad som Lyra var när hon debuterade (då hon dessutom var yngre än Axa), men efter vi debuterat så kände jag att vi borde ha gjort det tidigare, det var så roligt! Lyra presterade sitt första felfria lopp i agilityklass 2 – jättekul trots att vi blev placerade just utanför pinne.

Veckan efter så var det dags att börja styra kosan söderut. Första stoppet blev Piteå och lag-SM i rallylydnad. Vårt lag Inte helt hundra kom på 11:e plats och även om inte poängen speglade känslan för någon av oss så hade vi så himla kul! Dagen efter var det tre starter i mästarklass och även Axas debut! För Lyra blev det två certifikat av tre möjliga, min duktiga lilla tjej. Axa var nära men hade någon fel övning på varje bana som gjorde att vi inte klarade certifikatet. Men med tanke på hur lite vi tränat mästarklassens moment så presterade hon så otroligt bra!! Jag är så himla nöjd med henne!

Vidare från Piteå åkte vi till Umeå för att sova en natt. Sedan fortsatte vi till Örnsköldsvik för vallning på Gårdsbacken i minst sagt varierande väder! Även husse provade valla och det var så kul att se! Han och Lyra var så duktiga i hagen. Axa visade också upp sina fina sidor och vi behövde inte kämpa som sist, så roligt!

Från Örnsköldsvik åkte vi ner till Gävle. Där hade vi hyrt en lägenhet som vi bodde i i 10 dagar. Jättefint och något som vi absolut kommer att hyra fler semestrar! Vi hälsade på kompisar, Christoffers släkt och familj och annat kul. Vi hade riktigt fina dagar där nere!

Vi åkte till Uppsala en lördag för dubbla starter i mästarklass. Båda hundarna gick jättefint och Axa kämpade på och klarade moment hon haft svårt för! Det var dessutom mycket störning då det tävlades på fyra(!) banor samtidigt! Inga certifikat alls men mycket nyttig erfarenhet fick vi med oss i bagaget därifrån.

Dagen efter var det dags för Axas doftprov i lagerblad som hon klarade! Nu laddar vi och ska träna för debut i NW2 under hösten/vintern!

Semesterns sista helg spenderades i Piteå för agilitytävlingar. Axa satte fina slalom och visade att hon faktiskt förstår lite vad det handlar om – så himla kul!! Lyra presterade också fina lopp men den där sista pinnen i hoppklass 1 lyser ännu med sin frånvaro och detta var nog förmodligen sista agilitytävlingen för i år, men vi får se…

Nu har vi påbörjat tredje jobbveckan efter semestern och jag känner mig äntligen som människa igen efter nästan två veckor med tandvärk dygnet runt. Jag har en enorm tandläkarskräck och har haft en trasig tand i åtta år så jag visste ju att det skulle sluta såhär. Det blev två akutbesök innan tanden drogs ut. Det var fruktansvärt men jag känner mig som en ny människa nu!

GODKÄNT DOFTPROV LAGERBLAD

Jag har mycket att uppdatera om, är nu inne på sista semesterveckan men en hel del har ju hänt på sistone. Det kommer att komma en uppdatering men jag ville bara flika in för att berätta att i söndags klarade Axa doftprovet för lagerblad och får nu tävla i nosework klass 2!!!

Jag tappade ju all min motivation för noseworken efter Axas icke godkända doftprov i juni, men nu är jag så taggad för träning och framtida debut i klass 2!

Imorgon börjar vi rullar norrut igen men vi är inte hemma förrän på söndag och på måndag är det jobbdags igen. När vi har landat hemma kommer en summering av de senaste veckorna, nu ska jag börja packa inför hemresan.

En uppdatering

Det har varit lite dåligt med uppdateringar på sistone så här kommer en lite bättre för vad som hänt förutom tävlingar. För två veckor sedan var det dags för återbesök efter Novas operation av ögat. Tyvärr hade inte skadan på hornhinnan börjat läka något vidare, så vi bokade in en skrapning av ögat. Detta gjorde vi förra veckan, och då hade faktiskt ögat börjat läka men det går för sakta. Vi är glada att det åtminstone försöker läka! Skrapningen gjordes under lokalbedövning och Nova är verkligen helt otrolig och så himla snäll. Nu hoppas vi verkligen att det ger med sig och läker ❤

Igår var vi en sväng upp på Dundret för promenad och fotografering. Lagom blåst och inte en enda mygga. Så himla härligt. Vi är där alldeles för sällan tyvärr.

Igår hade Lyra och Nova tid hos Mia på Keep Moving Hundrehab. Det har nu gått ett halvår efter Lyras kastrering och allt har gått helt problemfritt. Lyra är så fin i kropp och muskler, och nu är vi igång med hårdträningen. Det känns så skönt att allt har gått bra och att all hjälp vi fått av Mia efter vägen har lönat sig. Nova var också fräsch och fin och det är det som värmer mest! Trots sin ålder håller kroppen bra på henne.

Idag har vi kört noseworkträning igen, första gången på två månader! Axa tog slut ganska fort, men med tanke på hur länge sedan vi tränade så kämpade hon på väldigt bra. Konstigt nog förstod hon absolut ingenting av behållarsöket (väskor) och vi försökte med olika sätt men inget funkade. Får se om det var tillfälligt eller om hon fått ett längre hjärnsläpp.. Med Lyra körde vi lite markeringsträning igår och idag kändes det som om poletten är påväg att trilla ner, så kul!