Film från förra söndagens tävling

Här kommer film från när Axa tog titeln RLD F.

Annonser

RLD N RLD F Sitnu

Imorse styrde vi kosan mot Kalix för rallylydnadstävling. Det har inte blivit mycket banträning, när vi bestämt oss för att åka ut till klubben och bygga bana så funkade inte belysningen på planen där.. Igår hade jag planerat att åka men det regnade och var jättedimmigt. Sedan visste vi inte ens om vi skulle komma iväg idag på grund av vad det var lovat för väder.. Men vi kom iväg!

Första rundan kändes inte superbra men ändå mer än okej. Jag råkade trampa på Axa och hon for ur position, samt att hon var fram och nosade på Ikearåttan i frestelsen. Kollade på filmen efteråt och insåg att det såg faktiskt väldigt fint ut förutom missarna! Resultatet blev 90 poäng och en andraplacering! Domarens kommentar blev ”Trevlig runda. Bra tempo som passar hunden. Snyggt moment 13 (Sitt, ligg, stå)”.

Första rundan innebar att Axa tog titeln RLD F! Jag tänkte att vi startar andra klassen ändå och kör utan krav och försöker få till den där fina känslan. Och det fick vi! Förutom att Axa rättade till sig i starten (satt snett först) så hade vi bara småmissar. Jag försökte vara lugn och inte känna mig stressad och känna att jag tappar henne. Blev mindre prat och en mindre stressad matte. Här fick vi 91 poäng och även då en andraplacering! Domarens kommentar löd ”Bra flyt och välplanerad runda, många fina moment. Snyggt!”

Tänk, nu är vi ett avanceradklass-ekipage! Sju starter, sju kvalificerade resultat och sex pallplaceringar. Axa är fantastisk! Nu ska vi nöta högerfot i vinter.

Efter tävlingarna åkte vi till Haparanda en sväng för att gå på Rusta främst. Vi kom hem vid 20.30 och fick köra hem i dimma och regn. Nu ska jag göra i ordning matlådor inför morgondagen och sen krypa till kojs. Skönt med ledig dag på tisdag igen!

Axa 2 år!

Idag fyller Axa och Nimbus hela 2 år! Tiden går så himla fort. Nu börjar jag känna att Axa känns vuxen och hon känns mycket mognare nu. Detta är hennes första tävlingssäsong och jag tycker att våran relation har blivit bättre sedan vi börjat tävla. Än är inte vår tävlingssäsong slut, men jag är så stolt över vad den här lilla skrutten har åstadkommit hittills! Jag är säker på att hon kommer att uppfylla många av mina drömmar framöver.

Grattis bästa Bassebus på födelsedagen ❤

November månad

I måndags, för en vecka sedan hade jag och Christoffer 10 årsdag. Vi gick ut och åt supergod mat och sedan spenderades resten av kvällen framför teven med godis. Tänk att vi redan har spenderat tio år tillsammans!

I helgen skulle vi har varit i Piteå för årets sista agilitytävling. Vädret såg inte så lovande ut och mitt resesällskap var inte kry. Vi bestämde oss för att ställa in på torsdagen och med den dimman och ishalkan som var på fredag kändes det skönt att stanna hemma. Även om det såklart var väldigt tråkigt att missa en tävling med hela sex starter. Men det kommer en säsong nästa år också!

På söndag åker vi till Kalix där Axa ska tävla rallylydnad. Lyra har fått vila från det nu ett tag men idag fick hon träna lite och hon var så himla peppad! Hon ska få gå en bana i veckan när jag ska köra det med Axa har jag tänkt. Jag och Lyra har hamnat i konflikt på grund av hennes skällande men nu har hon fått vila sedan i augusti och så ska vi träna efter nya tips vi fått. Axa är även anmäld till en till noseworktävling i december som ska få avsluta årets tävlingssäsong.

 

Debut i NW1

Igår gjorde jag och Axa debut i NW1. Jag har ingen erfarenhet alls av nosework före jag och Axa började med det, och det är alltid nervöst att debutera i en helt ny sport. Man vet inte vad man har att förvänta sig helt enkelt. Jag är jättenöjd med våran debut!

Axa fixade tre av fyra sök! Domaren sa att hon är självständig och inte behöver mig, och det är ju Axa i ett nötskal. ”Kan själv”. Hon sökte av områdena fint. Fordonssöket fixade vi tyvärr inte. Det var två fordon och Axa lyckades vika ut eller sätta ner huvudet varje gång hon passerade gömman. Hon hoppade även på båda bilarna och jag valde att korrigera genom att säga till henne, eftersom de inte får göra det. Har tittat på filmerna och känner mig ännu klokare nu för fortsatt träning. Axa har inte tränat mycket fordonssök så jag klandrar henne definitivt inte. Av 24 hundar var det bara tre hundar som klarade fordonssöket.

Mamma och Nimbus debuterade även dem och klarade också tre av fyra sök. De fick även domarens pris med motiveringen att domaren fick gåshud, och det var inte för att hon frös. Bästa!

Vi har definitivt fått mersmak för det här, och nu fortsätter vi att träna för flera tävlingar.

Fullt ös, medvetslös

Veckorna bara springer iväg och jag hinner inte riktigt med känner jag! Vi har fullt ös på jobbet just nu så jag är ganska trött om kvällarna då jag nu för tiden ofta somnar lite för sent. Men så spelar ju årstiden sin roll också och jag är alltid extra trött om hösten och vintern. Ser dessutom inte solen/dagsljus på jobbet förutom på rasterna och det gör också sitt.

På lördag ska jag och Axa debutera i nosework! Kort efter att vi klarade doftprovet efteranmälde jag oss till NW1 och stod på reservplats. Kändes tråkigt först, men i lördags när jag fick besked om att vi kommit med kände jag bara att herregud vad har vi gett oss in på! Men det ska bli superkul och jag har inga höga förväntningar utan vi ska bara prova på och se hur tävlingar går till och vad vi behöver träna på.

Nästa vecka åker vi till Piteå för säsongens sista agilitytävling. Det är i ridhus och jag åker inte på såna tävlingar längre då det alltid är så kallt och så blir man så himla smutsig.. Men nu får vi sex lopp på en helg istället för fyra så det känns som om det är värt det! Vi har inte tränat agility på ett bra tag men vi kommer garanterat ha lika roligt för det.

Veckan därpå avslutar vi årets tävlingssäsong med att åka till Kalix och tävla rallylydnad. Jag har bara anmält Axa och vi hoppas såklart på att hon ska ta titeln i fortsättningsklass. Tre tävlingshelger på raken väntas alltså, så vi kommer nog ha det gott på lite vintervila från tävlingarna sedan. När snön kommer har vi tänkt åka mycket kickspark och hålla oss i form!

Nova är pigg och glad. Hon går upp och ner för trappan och kan ta sig upp och ner i soffan också. Huvudet tiltar ännu lite och hon tappar lätt balansen men vi upplever ändå henne som stadig. Hon känns gladare än hon var innan, och förra veckan gjorde hon inbrott bland soporna. Det har hon inte gjort sedan vi bodde på Puoitak, så vi tar det verkligen som ett friskhetstecken. Förra veckan och denna veckan har hon fått börja vara ensam hemma igen och allt går bra. Hon har dock begränsat utrymme och vi har skärmat av för sängen OM det skulle vara så att hon försöker hoppa upp. Hon klarar inte det och jag är rädd att hon ska prova och ramla och göra sig illa när hon är ensam.

Det känns inte längre som om man behöver fundera på om man måste räkna hennes dagar, för hon har blivit så pass bra att hon kan leva sitt liv precis såsom hon ska kunna göra. Det har gått tre veckor och vi tycker att hon återhämtat sig bra med tanke på hur dålig hon var, och med tiden kommer hon förmodligen att bli ännu bättre.

Veckans slut

Då var ännu en vecka över, och nu har plötsligt drygt halva oktober gått. Idag skulle jag och mamma ha åkt till Piteå med Axa och Nimbus för att tävla lydnad, men vi ställde in. Jag behövde verkligen en lugn helg hemma efter allt som hänt senaste tiden. Väldigt välbehövligt.

Idag åkte vi istället ut ett gäng och tränade nosework. Det var Axas första gång att söka ute och hon gjorde det bra! Vi har ju inte tränat sök annat än hemma typ och då med ganska täta gömmor för att hålla uppe intresset. Jag har anmält oss till vår första noseworktävling också nu i oktober. Vi har dock reservplats så vi får se om vi ens kommer med. Vi är inte redo för fem öre känns det som men sporten är helt ny för mig och jag känner att jag vill ut och tävla för att se hur det kan se ut och se vad vi behöver träna på. Så jag hoppas att vi kommer med!

Lyra började löpa för en vecka sen och under förra löpet var hon ganska förändrad (vilket hon inte brukar bli), så vi får se hur hon är nu. Håller tummarna för att hon fortsätter vara sig själv.